Define Who You Are

Oj oj, vilken fullspäckad helg det har varit! De senaste 7-8veckorna har jag varje fredag och nästan alla lördagar kommit hem runt 5-7 tiden på morgonen. Min mamma undrar hur det kommer sig att vi är ute så länge. Tja, jag vet faktiskt inte. Det är så roligt att det går inte att gå hem tidigare. Och jag kommer ihåg hur det är hemma, om man kommer hem kl 4, så har man varit ute läänge. Men nu, det är då det är som bäst! Det är nästan så att jag har vänt på dygnet. Jag brukar ju aldrig vara den som sover värst länge på dagarna, till kl 10.00 max! Men här och nu kan jag inte komma upp innan kl 12. Jag är så förbaskat trött under dagen, men så fort kvällen kommer så är man pigg och rastlös. Inte bra om man ska komma hem till jobb och då de tidiga morgonpassen.

Under så lång tid har jag trott, att jag verkligen är redo för att åka hem den 6 juli. Just nu, tror jag inte det! Det är nu jag har verkligen kommit in i allt. Språket, staden, människorna, ja allt! Och det är så roligt! Fick förfrågan i fredas om jag inte ville komma och bo med Maybe och hans vänner i Tolouse i sommar. De skulle ha ett hus som inte låg långt ifrån stranden osv. Det hade varit huuur kul som helst, men jag kan inte. Jag har min plan och jag kommer följa den nu. Men sen i oktober kommer jag vara lika lost som jag brukar vara på hösten och vem vet kanske jag åker tillbaka hit en sväng. Men först hem och jobba (Y)

Som sagt det kommer vara svårt att lämna allt detta och just nu kan jag faktiskt inte förstå att jag ska hem (redan). Har 6 månader gått så fort?! Jag njuter utav den sista tid som är kvar. Och om 18 dagar kommer mina ögon vara rödsprängda bara så att ni vet!

Grand bis